{"id":560,"date":"2025-10-30T08:11:53","date_gmt":"2025-10-30T08:11:53","guid":{"rendered":"https:\/\/mincool.org\/?p=560"},"modified":"2026-01-12T09:28:14","modified_gmt":"2026-01-12T09:28:14","slug":"collection12","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/mincool.org\/sv\/collection12\/","title":{"rendered":"Jaspisar \u2013 samling av trumlade stenar"},"content":{"rendered":"

Jaspisar
samling av trumlade stenar<\/h2>\n\n\n\n

Denna kollektion presenterar nio olika varianter av jaspis, var och en ett f\u00e4rgrikt avtryck av forntida f\u00f6r\u00e4ndringar i jordskorpan. Jaspiser har v\u00e4rderats i tusentals \u00e5r f\u00f6r sin magnifika palett av jordn\u00e4ra f\u00e4rger, sin otroliga m\u00e5ngfald och sina unika m\u00f6nster.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>
\n

LEOPARDJASPIS<\/strong><\/p>\n\n\n\n

    \n
  • K\u00e4nnetecken:<\/strong> Leopardjaspis, \u00e4ven kallad Leopard Skin Jasper, \u00e4r en dekorativ sten som uppskattas s\u00e4rskilt f\u00f6r sin intressanta orbikul\u00e4ra struktur. Runda och ovala former i gr\u00f6na, gula och r\u00f6da nyanser blandas med horisontella strukturer och skapar fantastiska m\u00f6nster. Den \u00e4r mycket popul\u00e4r bland smyckestillverkare, s\u00e4rskilt i form av cabochoner och sm\u00e5 figurer.<\/li>\n\n\n\n
  • Origins:<\/strong> Vulkaniska bergarter fr\u00e5n perioden mellan miocen och pleistocen utgjorde grunden f\u00f6r stenens bildning. Under den efterf\u00f6ljande perioden genomgick dessa vulkaniska sediment en silicifieringsprocess, vilket ledde till att jaspismassorna bildades s\u00e5 som vi k\u00e4nner dem idag.<\/li>\n\n\n\n
  • F\u00f6rekomst:<\/strong> Leopardjaspis \u00e4r en mycket s\u00e4llsynt sten och f\u00f6rekommer i denna kvalitet och m\u00e4ngd endast p\u00e5 ett enda fyndst\u00e4lle i v\u00e4rlden \u2013 i omr\u00e5det Aguas Calientes i delstaten Chihuahua i Mexiko.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
    \"\"<\/figure>
    \n

    BILDJASPIS<\/strong><\/p>\n\n\n\n

      \n
    • K\u00e4nnetecken:<\/strong> Bildjaspis, \u00e4ven kallad Kalahari Picture Stone, k\u00e4nnetecknas av m\u00f6nster som p\u00e5minner om landskap som \u00f6knar och berg, vilket ocks\u00e5 gett stenen dess namn. F\u00e4rgskalan str\u00e4cker sig fr\u00e5n brunt, beige och gult till sandiga nyanser.<\/li>\n\n\n\n
    • Origins:<\/strong> Bildjaspis bildas genom sedimentation av \u00f6kensand, f\u00f6ljt av en silicifieringsprocess. V\u00e4xlande bildningsf\u00f6rh\u00e5llanden och j\u00e4rninneh\u00e5ll gav upphov till f\u00e4rg- och strukturm\u00f6nster som liknar sm\u00e5 landskap. De flesta jaspiser bildades under perioden fr\u00e5n proterozoikum till paleozoikum \u2013 f\u00f6r hundratals miljoner \u00e5r sedan.<\/li>\n\n\n\n
    • F\u00f6rekomst:<\/strong> De flesta fyndplatser \u00e4r knutna till Kalahari\u00f6knen i Namibia och Republiken Sydafrika. Det material som h\u00e5ller h\u00f6gst kvalitet k\u00e4nnetecknas av en h\u00f6g grad av silicifiering och kommer fr\u00e5n Namibia. V\u00e5r sten kommer ocks\u00e5 d\u00e4rifr\u00e5n.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
      \"\"<\/figure>
      \n

      R\u00d6DJASPIS<\/strong><\/p>\n\n\n\n

        \n
      • K\u00e4nnetecken: <\/strong>R\u00f6d jaspis, en ogenomskinlig kvartsvariant, f\u00e5r sin djupa r\u00f6da f\u00e4rg tack vare inneh\u00e5llet av j\u00e4rnoxid. Ett karakteristiskt k\u00e4nnetecken \u00e4r m\u00f6nstren, som oftast upptr\u00e4der som intressanta fl\u00e4ckar eller r\u00e4nder.<\/li>\n\n\n\n
      • Origins: <\/strong>Den bildas genom avs\u00e4ttning av kiseldioxidrika massor med inblandning av j\u00e4rnhaltiga mineral. Den kan \u00e4ven ha vulkaniskt ursprung, n\u00e4r j\u00e4rnoxider tr\u00e4nger in i kiselsyrehaltiga bergarter. Den avs\u00e4tts ofta i sediment\u00e4ra b\u00e4cken eller \u00e4r ett resultat av hydrotermala processer.<\/li>\n\n\n\n
      • F\u00f6rekomst: <\/strong>Betydande fyndigheter finns i Sydafrika, Indien och Brasilien. Afrikanska jaspiser har kraftiga r\u00f6da nyanser, ofta med vita kvarts\u00e5dror. Denna sten kommer fr\u00e5n gruvorna n\u00e4ra staden Postmasburg i Northern Cape, Sydafrika.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
        \"\"<\/figure>
        \n

        HELIOTROP<\/strong><\/p>\n\n\n\n

          \n
        • K\u00e4nnetecken: <\/strong>Heliotrop fr\u00e5n Sydafrika uppskattas framf\u00f6r allt f\u00f6r de starka kontrasterna mellan det gr\u00e5gr\u00f6naktiga v\u00e4rdberget och de r\u00f6da fl\u00e4ckarna. Den m\u00f6rkgr\u00f6na massan, som best\u00e5r av f\u00f6rkislad klorit, inneh\u00e5ller ofta \u00e4ven glittrande pyritkorn. De tydliga r\u00f6da jaspisfl\u00e4ckarna g\u00f6r denna halv\u00e4delsten mycket dekorativ.<\/li>\n\n\n\n
        • Origins: <\/strong>Heliotrop bildas genom hydrotermala processer. N\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r\u00e4ndras, framf\u00f6r allt genom att l\u00f6sningarna berikas med j\u00e4rn och andra grund\u00e4mnen, sker en utf\u00e4llning av kiseldioxidrika massor.<\/li>\n\n\n\n
        • F\u00f6rekomst: <\/strong>Denna heliotrop kommer fr\u00e5n Barbertonbergen i Republiken Sydafrika.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
          \"\"<\/figure>
          \n

          DALMATINJASPIS<\/strong><\/p>\n\n\n\n

            \n
          • K\u00e4nnetecken:<\/strong> Denna sten \u00e5terfinns oftast under namnen Dalmatian Jasper eller Dalmatian Stone. Ur geologisk synvinkel \u00e4r det snarare en magmatisk bergart som best\u00e5r av f\u00e4ltspat, kvarts och amfiboler. Det \u00e4r framf\u00f6r allt den sistn\u00e4mnda mineralgruppen som orsakar de svarta prickarna i den gulgr\u00f6naktiga matrixen.<\/li>\n\n\n\n
          • Origins: <\/strong>Denna sten bildas i en magmatisk milj\u00f6, d\u00e4r en variant av amfibolit kallad arfvedsonit avskiljs under magmans kristallisation och d\u00e4refter skapar de karakteristiska svarta fl\u00e4ckarna.<\/li>\n\n\n\n
          • F\u00f6rekomst: <\/strong>Den viktigaste fyndplatsen f\u00f6r denna sten ligger i Mexiko, i delstaten Chihuahua. V\u00e5r sten kommer ocks\u00e5 fr\u00e5n denna lokalitet.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
            \"\"<\/figure>
            \n

            EPIDOTJASPIS<\/strong><\/p>\n\n\n\n

              \n
            • K\u00e4nnetecken:<\/strong> Denna sten \u00e4r k\u00e4nd i samlarkretsar som Dragonstone \u2013 draksten. Den k\u00e4nnetecknas av en gr\u00f6n matrix med r\u00f6dbruna fl\u00e4ckar. Namnet kommer fr\u00e5n berget d\u00e4r den f\u00f6rekommer.<\/li>\n\n\n\n
            • Origins: <\/strong>Stenen bildas i metamorfa bergarter, exempelvis i marmor, eller genom p\u00e5verkan av hydrotermala l\u00f6sningar. Ursprungligen klassificerades den som r\u00f6d jaspis i en epigon-gr\u00f6n matrix. Nyare studier har dock visat att den r\u00f6da komponenten inte \u00e4r jaspis, utan en epidotvariant kallad piemontit.<\/li>\n\n\n\n
            • F\u00f6rekomst: <\/strong>Stenen f\u00f6rekommer i Republiken Sydafrika, i Limpopoomr\u00e5det, n\u00e4ra de termiska k\u00e4llorna i Tsipise. De lokala varma k\u00e4llorna har troligen l\u00f6st upp kalkstenssedimenten och skapat denna vackra f\u00e4rgkombination. V\u00e5r sten kommer ocks\u00e5 fr\u00e5n detta omr\u00e5de.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
              \"\"<\/figure>
              \n

              MOOKAIT<\/strong><\/p>\n\n\n\n

                \n
              • K\u00e4nnetecken: <\/strong>Mookait \u00e4r en jaspisvariant med vackra pastellf\u00e4rger s\u00e5som gult, ockra, r\u00f6tt, vinr\u00f6tt, lila och kr\u00e4mf\u00e4rgat. Det dekorativa spelet mellan dessa f\u00e4rger p\u00e5 en och samma sten skapar m\u00f6nster som p\u00e5minner om naturlig abstrakt konst. Namnet kommer fr\u00e5n det aboriginska ordet Mooka, som betyder \u201drinnande vatten\u201d.<\/li>\n\n\n\n
              • Origins: <\/strong>Avlagringarna fr\u00e5n kritahaven, best\u00e5ende fr\u00e4mst av mikroorganismer, utgjorde grundmaterialet f\u00f6r bildningen av denna vackra sten. Under de geologiska perioderna f\u00f6rkiseliserades dessa organismer och bildade den sten vi k\u00e4nner idag.<\/li>\n\n\n\n
              • F\u00f6rekomst: <\/strong>Den enda betydande fyndplatsen f\u00f6r mookait finns i Australien, i Kennedy Ranges-omr\u00e5det n\u00e4ra b\u00e4cken Mooka Creek. V\u00e5r sten kommer ocks\u00e5 d\u00e4rifr\u00e5n.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
                \"\"<\/figure>
                \n

                GULJASPIS<\/strong><\/p>\n\n\n\n

                  \n
                • K\u00e4nnetecken: <\/strong>Denna typ av jaspis k\u00e4nnetecknas av en ockragul ton, ofta med antydan till m\u00f6rkare m\u00f6nster. Sina gula till gulbruna nyanser f\u00e5r jaspiserna genom spridda inblandningar av j\u00e4rnoxider i den kiseldioxidrika massan, s\u00e4rskilt limonit och goethit.<\/li>\n\n\n\n
                • Origins:<\/strong> J\u00e4rnmalmsf\u00f6rekomsterna i V\u00e4stra Kapprovinsen och deras vittring \u00e4r k\u00e4llan till de kiseldioxidrika massorna, s\u00e5 kallade jaspiliter. Komplexets \u00e5lder uppskattas till 2,4 miljarder \u00e5r.<\/li>\n\n\n\n
                • F\u00f6rekomst:<\/strong> Gul jaspis f\u00f6rekommer p\u00e5 m\u00e5nga platser runt om i v\u00e4rlden. Omr\u00e5det i V\u00e4stra Kapprovinsen, kring staden Postmasburg, \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r sina m\u00e5nga f\u00e4rgrika jaspisvarianter. V\u00e5r sten kommer ocks\u00e5 fr\u00e5n detta omr\u00e5de.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n
                  \"\"<\/figure>
                  \n

                  SARDONYX<\/strong><\/p>\n\n\n\n

                    \n
                  • K\u00e4nnetecken: <\/strong>Sardonyx \u00e4r en variant av jaspis som k\u00e4nnetecknas av den eleganta sammansm\u00e4ltningen av brunr\u00f6da nyanser med djupt onyxs\u00advart. Den \u00e4r mycket omtyckt bland samlare och tack vare sin h\u00f6ga homogenitet och h\u00e5rdhet \u00e4r den mycket l\u00e4tt att polera.<\/li>\n\n\n\n
                  • Origins: <\/strong>F\u00f6r omkring 66 miljoner \u00e5r sedan intr\u00e4ffade massiva lavastr\u00f6mmar i centrala och v\u00e4stra Indien. N\u00e4r lavan stelnade bildades m\u00e5nga sprickor och klyftor som senare fylldes av kiselrika massor och skapade en m\u00e4ngd jaspis- och agatbildningar. F\u00e4rgningen av dessa silikatmassor berodde p\u00e5 proportionerna av de olika elementen.<\/li>\n\n\n\n
                  • F\u00f6rekomst: <\/strong>De st\u00f6rsta f\u00f6rekomsterna av sardonyx \u00e4r knutna till Deccans bergsplat\u00e5 i Indien. I Gujarat-regionen finns \u00e4ven ett traditionellt centrum f\u00f6r stenbearbetning. V\u00e5r sten kommer fr\u00e5n Deccan.<\/li>\n<\/ul>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

                    <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

                    Denna kollektion presenterar nio olika varianter av jaspis, var och en ett f\u00e4rgrikt avtryck av forntida f\u00f6r\u00e4ndringar i jordskorpan. Jaspiser har v\u00e4rderats i tusentals \u00e5r f\u00f6r sin magnifika palett av jordn\u00e4ra f\u00e4rger, sin otroliga m\u00e5ngfald och sina unika m\u00f6nster.<\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":633,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21],"tags":[],"class_list":["post-560","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-category-3"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/mincool.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/560","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/mincool.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/mincool.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mincool.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mincool.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=560"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/mincool.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/560\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":641,"href":"https:\/\/mincool.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/560\/revisions\/641"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mincool.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media\/633"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/mincool.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=560"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/mincool.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=560"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/mincool.org\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=560"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}